Du frågade mig om du kan vara min vän. Det vill jag gärna svara på, även om jag inte är säker på att du förstår, för det är egentligen inte någonting att förstå. Förstår du? Jag bara följer med min vandrande tankeprocess, som en örn som flyger högt upp med ett moln som är på väg att förvandla sig i ett regn av välsignelser. Tacka för det. “Alla har lust till himmelen men inte till vägen som för dit. “ är det gamla svenska ordspråket.
Ja min vän ! Om du kan vara min vän ? Du är redan min vän när du vet att jag har många vänner och kan även påstå att det inte finns någonstans jag har varit utan att ha hittat en vän, precis därför att jag är en god vän. Mina vänner på gott och ont är mina speglar. Det är bara att, dem jag fördjupar mig med, är mig nära min själ, jag menar min livsstyrka, och endast en som är nära sin egen-själ d.v.s. en sann spirituell vän, vet att Själen ska behandlas med stor hänsyn, för Den är SÅ bräcklig, skör, fragil, ömtålig, spröd... precis därför att den är Den Allsmäktigaste, mest Kraftfulla som finns. Sånt är livet.
Spirituell är inte det materiellas motsats. Alla och allt är spirituella, medvetet eller omedvetet. Är man spirituell samtidigt, blir man spirituella vänner. Jag känner mig varken religiös eller intellektuell, varken bättre eller sämre än någon annan. Att vara spirituell betyder för mig att vara medveten om sitt inre väsen. Så, är man spirituella vänner, har man en enda uppgift : att arbeta för att vara medveten om sina känslor, sina intentioner och sina handlingar, oavsett vad man gör. Bra eller dåligt, för allt får en mening. På så sätt behöver man inte bära en mask, inte försvara sig. Man är fri att vara. Man behöver ofta inte förklara sig. Det är tillåtet att veta och inte veta. Man inte bara respekterar varandra, man hedrar och vördar varandra. Missuppfatta inte ! Respekt är svar på uppfattningen vi har för vissa kvaliteter man beundrar i vissa människor, eller man har lärt sig att beundra. Men egenskaper som är beundrade i en kultur, har ibland ingen betydelse i en annan kultur. Respekt är alltså första steget och väldigt bra, men inte tillräckligt.
Ja! Med spirituella vänner behöver man inte heller försöka förstå. Man kommunicerar. Man provocerar sig inte fram. Man kramar. Man håller sig inte tillbaka. Man går fram : framgång. Man är inte rädd. Man är säker. Man älskar. Man är. Alla ens behov är uppfyllda. Ja! Jajamensan ! Tillsammans är man HEL. Ett. Helig. Helad. Hurra ! Det är klart att jag mår väl, jag gottar mig gott gotti gott, jag gläder mig av ett sådant förhållande även om det varar ett ögon-blick, för det är då jag ser mig i den andra, att jag är nära mig själv, att jag är inspirerad, att jag är oövervinnelig... Gudomlig! Det är då jag känner vänskapens anda. Andas !
Ett djupt och gudomligt andedrag är primordial för att vara på samma våglängd med sin nästa. Jag har själv så mycket fel, gör så många misstag och har så svårt att förlåta mig, därför arbetar jag som en eremit för att tända det inre ljuset. Tacka för det! Att jag hellre väljer ett spirituellt vänskaps och partnerskap före det ordinära, beror på ett öppenhjärtigt behov att förstärka en själslig förbindelse mellan det fysiska och icke-fysiska.
Utopi? Var säker min vän att jag har insett att riktiga spirituella partners är lika sällsynta som svarta svanar i en småaktig, cynisk och fyrkantig värld, för det krävs ett djupare skäl att vara tillsammans : syftet att utföra en andlig förpliktelse. Att leva. Spirituella vänner genererar och aktiverar Kraftkällan som gör mirakel, precis för att de är medvetna om att de är bundna bortom egot som skapar tiden, tävlingen om att vara bäst, den vänliga vänskapen, familjen, de vardagliga neuroserna som skvaller, avundsjuka, girighet, elakhet, ovänskap, manipulationer, skuldkänslor, ekonomiska eller sociala svårigheter och det betyder inte att de inte har ett socialt liv och att familjen inte är viktig. Tvärtom. Spirituell vänskap förstärker allt. Den är en mäktig energi som skingrar alla rädslor och ökar själv-förtroendet. Det är ett förhållande man inte alls, under inga omständigheter ska fajtas för. Det skapas naturligtvis helt naturellt. Okonstlad. Otvungen. Utan ansträngning. Öppenhjärtig. Fri som fria andar. Andas ! Tacka för det ! Man ska bara rensa den då och då för att behålla den ren. Genuin. Helig. Välsignad.
“Din vän är svaret på dina behov.
...
Ty du kommer till honom med din hunger och du söker honom för att få ro.”, är Kahlil Gibran visdoms ord i “Profeten” Och mera :
”... Och låt det inte finnas något annat syfte med din vänskap än fördjupandet av din själ.
Ty kärlek, som söker något annat än att avtäcka sitt eget mysterium, är inte kärlek utan ett utkastat nät : gagnlös blir då fångsten.
Och låt din vän få det bästa du har.”
Det bästa jag har min vän, är vad du får just nu. Min skatt : min livsstyrka här och nu i dessa skriverier. Bristen på den spirituella vänskapen är grunden om varför man har skapat olika religioner, olika partier... Religioner liksom alla grupper kräver division och ledare. Tyvärr är en bra ledare lika sällsynt som en spirituell vän. En sann ledares uppgift är att leda var och en, till den heliga ledaren i sig själv, inte att tyrannisera, styra, korrumpera, ställa, härska i syftet att manipulera sina nästa till att göra det man själv vill, när man ofta inte själv vet vad man vill. Det är mänsklighetens förvirring. “Allt är politik” är ett mantra. Man kan vara gifta, bästisar, tillhöra samma sociala klubbar, politiskt parti, loger, kyrkor, sekter, föreningar eller vara syskon utan att vara spirituella vänner. Det är ett exceptionellt varande, för det finns få människor som vågar ta sitt inre ansvar. Känsla betyder på latin förvirring. Vem vill frivilligt erkänna sin förvirring, sin skumma sida? Det finns givetvis psykologer och psykiater för att göra det åt en. Sanningen är inte alls populär för den är ett sår från det heliga Graal svärdet. Det gör ont. Så smärtsamt. Lättare att ljuga för sig själv, att med rätta använda ursäkter, anklaga andra eller hålla andra ansvariga för ens egna val och handlingar. Det är mänskligt, och förresten... jag är inte ett djur.
Det ytliga är klart lika viktigt som det djupa, men jag är helt övertygad om att allt kommer inifrån. Därför njuter jag av att fördjupa mig. Schlagern är att jag trivs bara närmare min Själ. Min verkliga passion, sanna trygghet och äkta näring för att växa upp. Magnus. Maximus. Magnum est scire. Bra att veta. En ignorant människa är jag. Min minimala kunskap kommer inte ifrån vad jag vet, utan ifrån vad jag känner. Om jag visste allt, skulle jag inte skriva till dig, läsa, be, meditera, ventilera, känna, prata... i ett ord, jag skulle inte leva för att omfamna förvirringen som ibland hotar mig, skratta för att ersätta mitt intellekt med glädje och offra min rätt, för att i stället få freden som precis alla strävar efter. Inte någonting är gratis. Fred i min åsikt är lyckligtvis inte krigets motsats. Det är ett fridfullt själstillstånd att vara i nuet. Här och nu!
Lyssna i tystheten min vän ! Lyssna ! Den sanna kärleken som inte orsakar lidande, den sanna friden och glädjen utan motsats är vänskaplighetens väsen.
Tack så hjärtligt för att du lyssnar på rösten... i dig !
Maxette Olsson (författare och aktris)