Fina kreolska manér

och

Sex fina manér i Sverige

"Kreolskan" av Dagmar Glemme

Sex fina manér i Sverige

Att bo i ett land innebär också att fördjupa sig i dess sätt att leva. Jag erbjuder dig på sex-fyra-två (kortfattat), sex fina svenska manér.

1. Punktlighet
2. Planera
3. Hålla sitt ord
4. Att göra rätt för sig
5. Ta av sig skorna...
6. Tack för inbjudan / Tack för måltiden

1. Om du inte är punktlig i Sverige blir du utesluten. Mottot är ”Sverige i tiden”. Det är skrivet på svenska kronan. Om du har en dejt med en svensk och du är sen, ingen ursäkt, ingen förklaring, ingen förlåtelse kommer att få dig därifrån. Du kommer att klassificeras: han eller hon kommer inte i tid.

2. Planering är viktigt. Det är ett stort land med få människor, så planering hjälper dem att veta vad de verkligen vill, sikta på, visualisera och uppnå.

3. För en svensk "Att ge sitt ord är heligt". Tills nu, när min generations svenskar lovar någon, håller de vad de lovar. De har bara sitt ord. Och att skryta är inte alls på modet. Ju mer inflytelserik en svensk är, desto enklare är han. Endast handlingen definierar dig.

4. Att göra rätt för sig, d.v.s. att bidra till samhället, att bidra är att ge av sig själv.

5. Det är bra att ta av sig skorna innan man går in i ett hus.

6. Att tacka värden eller värdinnan vid slutet av en måltid är en daglig artighet.

När du bjuds på middag, buffé eller fest är det absolut nödvändigt att ringa eller skicka ett litet kort skrivet: "Tack för senast!" eller helt enkelt "Tack för inbjudan!"

Adélala! (ropet från den kreolska köpmannen som kräver uppmärksamhet!)

Maxette med kreolsk koaff och gwoka

Fina kreolska manér

Vi vet alla, att vara kreol också är grunden till ett sätt att leva, därav det kreolska hovets fina manér. Det fina kreolska manéret vill att vi ska ge varandra uppmärksamhet, att göra varandra gott och att se den bästa sidan av varandra. Försiktighet är inte feghet. Vi har alla en bra sida och en dålig sida. Att balansera detta par är en annan sak.

Viskning: När någon visar dig sitt Jekyll-ansikte, försök aldrig se deras Hyde-ansikte. Varför? För precis som Blåskäggs fru kanske du hittar det du letar efter. Vi blandar dominobrickorna innan vi spelar dem, men de spelas inte hur som helst. Det finns regler att respektera. Följ med mig de åtta grundläggande kreolska reglerna... alltid med ett sinne.

1. Första regeln för ett fint kreolskt manér.

Goddag visar dig vägen. Att hälsa är mycket viktigt i det kreolska samhället. Det är ett tecken på att visa vördnad för anden i personen. Böjningen av verbet att hälsa, inleder de fina manéren. Den du hälsar på visar dig vägen med glädje. Tidigare, om du mötte någon på vägen och inte hälsade på denne och du sedan insåg att du inte kunde hitta din väg och du frågade samma person, du kunde bli hänvisad vart som helst.

Var aldrig rädd för att visa det dagliga tecknet på respekt för dem omkring dig. Uppmärksamhet som inte kräver att du dejtar eller har ett långt samtal. Det är bara en... var försiktig!

Tidigare var denna brist på vänlighet en skymf. Vissa vuxna kunde tillägna djävulen de som inte hälsade på dem, eftersom det var en vägran att erkänna deras existens. Och om du förnekade existens för en varelse, hade du ingen rätt att existera själv. En hälsning öppnar hjärtat och dörrarna. Att önska en bra dag förskönar inte bara andras dag utan först och främst din dag. I alla kreolska länder, när dina ögon faller in i någons ögon, räcker det ibland med bara en nickning eller en liten blinkning i en folkmassa för att beteckna för den andre deras rätt till välbefinnande.

Hej min herre!
God dag frun!
God dag mina damer och herrar!
Hej fröken!

2. Akta dig för den andra regeln: Var alltid på gott humör!

Oavsett ditt mentala tillstånd, var alltid på gott humör! Det är inte hälsosamt att vakna upp på dåligt humör, arg på människor som inte har gjort någonting mot dig. Om du vaknar på vänster fot, gå en promenad, simma, skrik i skogen eller be till Gud etc. men vädra inte din ilska på andra.

Om du är ledsen är det en annan sak. När du är arg och kritiserar dem runt omkring dig utan anledning, kommer du inte bara i onödan att skapa fiender som kan hämnas, utan du kommer också att må dåligt själv.

Det är bättre att undra varför vi verkligen är arga än att skylla på andra för att de ens existerar. Oftare än inte förbannar vi andra för att de inte gör det vi vill att de ska göra. Varför skulle de göra som vi vill, när vi själva inte gör som vi vill? Andra gånger, när vi rider på det förflutna, rasar vi som hundar som har ätit getingar i rom, men att offra det förflutna för att gå framåt är inte för hundar.

Framför allt, inga missförstånd, tack. Visst finns det yrken som vi inte skulle kunna utöva om vi inte engagerat oss, så ilska är ibland motorn för engagemang, det vill säga att vissa missnöjen kan vara uppenbart kreativa. Intellektuella, konstnärer, revolutionärer eller politiker är ofta fyllda av ilska men... de kanaliserar den intelligent för att undvika att den tar överhanden, genom att uttrycka sig på olika sätt antingen genom att skriva böcker, sånger, spela musik, genom att konferera, genom att måla, skulptera etc., i en saks tjänst, för att hjälpa sig själv och andra att förvandla sig och gå framåt.

3. Och här är vi vid den tredje. Kunskap bär alltid frukt.

Förvisso för var och en sin egen sanning, men ibland upplyser samvetet oss om sanningar som tillhör oss alla. Bra. När vi inte har kunskapen, vid minsta sanning, griper rädslan oss och vi drar oss förtvivlade tillbaka och likt den franska ilskan (la furia francese), angriper, förolämpar och förbannar vi hela världen. Vi lider ofta av okunskap.

Med liten kunskap kan vi erkänna att för att uppnå sann frihet, den som kommer att befria oss från det nya slaveriet som är nykolonialismen, är det en förutsättning för oss att acceptera oss själva helt, med våra fel och våra egenskaper och att vara uppmärksam på kunskapens ledare. De är där. Förvandling betyder att återskapa oss själva, att bygga upp oss, att höja oss, att förstora oss. Vilket vackert kreolskt manér!

För att förvandla oss, låt oss vara vaksamma på...

4. Fjärde regeln: Sysslolöshet är alla lasters moder.

Arbete betyder "tortyr" på latin, kanske för att innan man skaffar sig en god vana måste man anstränga sig. Ansträngning är att övervinna motstånd. Opposition låter sig inte göras villigt. Om du förväntar dig statligt arbete nuförtiden, kommer du att bada i skit. Om du är en skomakare till hundar, kommer deras loppor och krångel att göra dig elak och du kommer att leva på jordnötter, så om du är anställd är det perfekt, annars håll dig aldrig sysslolös.

När du är upptagen med att skriva kreolska, surfa på Internet, mura, vara dödgrävare, spela ett musikinstrument eller sopa gården, etc. finner okunnighet dig nedsänkt, fokuserad och absorberad av det du gör och lämnar dig ifred. Frid är kraftfullt.

I alla tider har det alltid funnits alla typer av småjobb: från "fliktoxeur" (en sorts myggdödare från 1950-talet) till väktaren i gatuhörnet. Huvudsaken är att göra det som ger styrka till din ande och att fullända, att förbättra och eftersom vi är damm; att uppfylla detta kräver en bra fläkt av kreativitet. Framför allt får du inte skjuta upp. Villkoret är att göra dina aktiviteter till din passion. Passion kräver inte alls pengar, utan lust. Begär är en drivkraft som håller dig vid det du gör. Ingen prestation sker utan lust och utan passion.

Passion är allmakt. Låt oss upprepa bel-air (kreolsk musik med gwoka): rotad i det du gör arbetar du enkelt, enkelt, naturligt, elegant, hela tiden, utan svårighet tills du kan utföra det utan eftertanke. : det är talang. Men innan du når detta stadium måste du kyenbé rèd é pa moli (hålla ut!).

Kyenbé rèd é pa moli är en hel kreolsk teknik för koncentration där uppmärksamhet, lugn och ro kräver en ihärdig sinnesnärvaro för att inte förlora norr. Det är i detta tillstånd som man förvandlas till en stor ande. En mutation, inte utan smärta och tålmodigt arbete. Det är inte lätt. Ingenting är gratis. Engagemanget har sina bakslag, det måste övervinna många hinder, inklusive frestelsen av pengar.

Återigen inga missförstånd! När man är kreativ ser man inte eländet även om det är uppenbart. Kunskap, kunskap, ljuset öppnar dina ögon så att du kan vara vad du vill, göra vad du vill och ha allt du önskar.

Hej! Kunskap lönar sig alltid,
låt oss skörda den!
För att leva gott,
man måste lära sig att leva bra.
För att lära sig att leva bra,
du måste hitta din källa.
Och vår källa är... inom oss,
Detta är kreolsk savoir-vivre (livets lära)!

5. Den femte regeln. Ge det du har att ge utan att släppa din kangn (utan att klaga).

Klagomål är uttryck för missnöje som övergår i förebråelser som är rester av besvikelse. Och vad är besvikelse om inte den förbittring som känns för att andra inte gör vad vi förväntar oss av dem, just för att vi inte gör vad de förväntar sig av oss? Således är "la kangn" en solid cirkel av snålhet, ond tro och lättja. Om du ger bara för att få tillbaka så lurar du dig själv. Och om du ger med avsikten att förebrå "Efter allt som jag har gjort för dig, han eller henne..." kommer du att vara mer generös om du inte ger något alls. Vilket inte hindrar ena handen från att tvätta den andra, det vill säga att hjälpa varandra, med klar vetskap om att ingen hjälper någon utan att hjälpa sig själv. Sann generositet kräver mottagandets gåva, nämligen att det inte är den som du gör gott till som kommer att ge tillbaka det till dig. En girig ser vad han ger och inte vad som ges till honom.

Storsinthet är att erkänna att alla rikedomar i universum tillhör oss. Be och du ska få är ett vackert talesätt. Om du frågar Gud, kommer han att skicka en människa. Om du undrar vem är ett alert sinne viktigt, eftersom bara Gud vet.

Inget missförstånd. Det är omöjligt att ge det man inte har. Det du ger är det du kommer att få. Och även de fattigaste har alltid något att ge. Låt oss gärna ge ett leende, ett stöd, en god tanke, en uppmuntran, ett fint ord... kreol. Jag ger dig en liten blinkning.

6. Ta den sjätte: Tack berikar.

Det finns de som tror att det är deras plikt att tacka någon. Nu går vi! Ingen är skyldig någon något. Vi är inte förpliktade. Det första ljudet som en kreolsk baby lär sig är "SSSI" (merci). Tack är inte ett ord som bara sägs för att glädja andra, utan känn styrkan som griper dig när någon säger till dig helhjärtat "Tack!"

Att tacka någon är i själva verket att tacka sig själv för att ha attraherat det som vi tackar för. Denna känsla av tacksamhet skapar skäl att tacka. Och bättre, ju mer vi tackar för det vi redan har, desto mindre tänker vi på det vi inte har och desto mer berikar vi oss själva. Detta är kreolsk rikedom! Tro inte alls på det jag skriver! Upplev det själv! Observera och släpp taget, slappna av för att ta vändningen till den sjunde regeln!

Tack !

7. Och här är den! Oxen bajsar för att smutsa ner ängen men den smutsar bara ner sin egen bak.

Vill man smutskasta andra, smutsar man ned sig själv. Vi skördar bara vad vi sår. Alla våra handlingar genererar en drivkraft. Gör inte mot andra vad du inte vill att de ska göra mot dig! relaterar till vetenskapen om logik. Den som talar illa om andra till dig är densamma som talar illa om dig, är en regel inom en regel.

Denna konsekvens påminner mig om min matematiklärare, fröken Louise Micaux, som sa: ”Du förstår inte franska. Jag ska förklara det för dig på ditt språk (kreolska). Ett teorem är en princip. En princip är en orsak. Orsaken är varför det görs så. Det finns verkligen en anledning till varför det görs så här och inte så. Hittar du orsaken, hittar du lösningen. Det är inte mer komplicerat än så." Som man bäddar, får man ligga. När man vet det är det inga problem.

8. Sammanfattningsvis. Åttonde regeln: Gör det enkelt.

Livet är simpelt. Vi gör det till vår plikt att komplicera det. Ka-w vlé fè? Vad ska man göra? är den kreolska sucken av medkänsla. För att inskärpa i oss själva våra förfäders levnadssätt, måste vi först tränga in i oss att vi alla, rika, fattiga, aborterade, djur, stora, små, lärda, dumma, goda, förbannade, välsignade, goda för ingenting, alla raser, alla färger... alla vi på kokosnötskalet som är jorden, ja! vi sitter alla i samma båt. Det är enande! Hur vackra skorna än är så går de på jorden. Vi behöver inte umgås med alla, men vi måste respektera var och en av oss.

Min avsikt? Här och nu är det så att åtminstone en person, när hon läser mig, säger till sig själv "Jag vet allt det där. Det finns inget nytt i dessa regler. Den här författaren lär oss ingenting.”

Jag är faktiskt inte komplicerad. Jag uppfinner ingenting. Jag tillägna mig helt enkelt det som redan finns, har alltid funnits där och kommer alltid att finnas där som l i LA, och jag lagar min lilla maträtt för att servera den varm till dig. Vad som än händer. Här är det. Helt enkelt.

Tack för att du läser mig!

Maxette Olsson (författare)
Stockholm 22 september 2004

(Fri översättning från franska av Malte)